Michael Nimstad

Vi har komfortabel shopping hemma! Idag har jag hitta ett köpcenter i Peking, där det finns fem våningar med kläderförsäljning av olika fria entreprenörer och inga prismärkningar. Här gäller det att veta vad man vill, veta var priserna ska vara och vara envis och uthållig. Det har gått hyggligt bra men efter tre plagg är jag ju slut! Vilken match vid alla köp!

Och så har jag åkt Ritcha (?), dvs cykeltaxi. Nåja, elmoped – eller nåt. Det var inte tryggt, snabbt, bekvämt eller ekonomiskt, men en upplevelse värd det pris vi till slut enades om… Fast nästa gång blir det Taxi, som är billigt här.

I morse vaknade jag 08:00 kinesisk tid, under flygningen från Arlanda till Beijings flygplats. Klockan var då fortfarande ett på natten svensk tid, och jag kände mig oförskämt pigg!  (Alla var inte lika pigga.) Frukost avverkades på planet, vi landade, Thomas & Lotta mötte mig, vi for hem till deras lägenhet, jag fick en dusch och sen var det lunchdags. Nu sitter jag på Thomas kontor, klockan är 14:00, jag har en Latte i handen och inser att min son  fortfarande inte har vaknat där hemma…. Känns märkligt!

Jo, det kommer nog att bli skönt att komma i säng i kväll, men ändå!

Hur gjorde jag?

Jag tog till mig av valda delar av flera goda råd:

• Till en början gick jag upp kl 06:00 i morse, så att jag inte var alltför utvilad utan skulle kunna bli trött på kvällen.
• Jag åt lunch i Skövde och en tidig middag på flygplatsen, c:a 17:30 svensk tid (en Pasta Carbonara)
• Jag åt INTE middag på planet. Jag drack en öl, och avstod sen från resten av frestelserna!
• Jag ställde fram klockan direkt när vi startade och intalade mig att klockan inte var 18:30 utan 01:30,  och det var dags att vara trött! Det var ju inte lätt att bli  trött,  för jag hade trevliga grannar på planet och stämningen var hög…!
• Jag tittade på  en halv film i iPaden, och kopplade sen av.
• Jag använde ögonbindel, öronproppar och en halsduk virad om öronen och försökte sova. Trots att jag aldrig kände det som att jag somnade så har jag i alla fall gjort det.
• När klockan blev åtta, högtalarna sattes igång och det visades strålande solljus utanför planet, och då bestämde jag mig för att klockan faktiskt ÄR åtta på morgonen, inte läge att dra sig!
• Jag åt alltså frukost på lagom  frukosttid och infann mig direkt i rätt tidsrytm.

Men jag förstår det knappt själv, jag är ju vanligen knappt vaken motsvarande tid i Sverige…!

En dag i september fick jag förslaget att sälja min andel i Mindius AB. Jag tror att jag nästan gav bort min del. I vilket fall som helst hoppas jag det går bra för företaget så de som är kvar där får en stabil verksamhet och tjänsterna även i fortsättningen kommer att finnas tillgängliga för marknaden. Det är bra tjänster, för jag har varit med och skapat förutsättningarna för dom.

Dock känns det just nu som en av de bästa saker jag gjort på senare tid – att ha sålt min del, alltså. Det är dags att jag jobbar på ett annat sätt, med andra saker. Jag har mycket kvar att ge där det kan göra rätt nytta. Jag har drivit upp verksamheter förut, och är bättre på det än förvaltning, personalpedagogik och annat…

Nu är det dock dags för omgruppering, och att vidga vyerna. Ett par resor till Göteborg och Stockholm har varit början, och för att vara lite extrem så sladdar jag nu en väg om Peking också…. Hasta loega, señores y señoritas!

Surrealistiskt semesterminne: Jag sitter i bilen med min son Johannes för en sista upplevelse av Rivieran, stranden i Juan les Pins (mellan Antibes och Cannes på Franska Rivieran) och lyssnar på Riviera Radio som sänder på engelska från Monaco, och hör BBC sända nyheter och rapportera om bombdådet i Oslo drygt en timme efter det inträffat (dvs innan Utøya-dådet). Minst en död, rapporterades det först.

Vad ska man säga och göra…?

Jag har i alla fall inte under vår semesterresa kunnat ansluta mig till alla stödkampanjer – men naturligtvis måste vi stå upp för demokratin och stödja alla demokratiska partiers verksamhet!!

Varför inte ge alla politiskt aktiva en kram och uppmuntran, (även om du är politiskt aktiv själv och/eller av en annan politiskt åsikt), för jag tycker att terrordådet är ett problem inte bara för Norge utan för alla demokratier i hela världen!

Vårt fina ”flygplan” är sålt och förnyelsens tid är här.

Nu kör vi Volvo med Skövdeproducerad motor….

Idag debatterades vindkraften i Skövde Kommunfullmäktige (KF). Det handlade om att ta ställning till vindkraftetableringen i Klyftamon, väster om sjön Lången i Skövde Kommun. Det var uppenbart inte en traditionellt politiskt fråga och fördelningen Ja/Nej föreföll ganska jämn på båda sidor blockgränsen.

Läs mer »

Min båt såldes snabbt. En provsegling hanns med innan jag lämnade båten ifrån mig….

(Ja, det var min båt, familjen bara följde med, förutom att Maria deltog i målning och städningsarbete.)

Idag har jag gjort i ordning bilder för att sälja vår trevliga Albin 79. Och när resultatet nu är klart sitter jag och minns våra trevliga äventyr och avkopplande stunder – och ser hur fin båt vi egentligen har. Måste jag sälja henne? Kanske inte, den är ju inte dyr att ha. Den sjunker inte i pris och är inte dyr att använda.

Jag har bara en familj som drar åt andra intressen, det är mycket resor och en dotter som ska studera på annan ort, och mycket annat som jag också vill göra.

Se båten på albin79.se

I dagens lokala tidning framgår det att en numera myndig gymnasiestudent har skolkat mycket. Lärare och skola har försökt prata med eleven och bjudit in honom till samtal för att försöka diskutera vad som är problemet och försöka hitta en lösning, men eleven har tyckt det var varit pinsamt och inte heller brytt sig om att komma till dessa möten.

Läs mer »

Varför sliter vi för att skapa bättre förutsättningar för folket att kunna välja den bästa vården, den bästa skolan och att över huvud taget få leva i en demokratisk valfrihet, när så stor del av folket intresserar sig så lite att de med lättja faller offer för skrämselpropaganda som att ”sjukvården ska säljas ut” och att ”de rika ska kunna köpa sig före i kön”? (Inga sjukhus ska säljas ut och de rika kan inte köpa sig före i kön, möjligen köpa sig ut ur kön för att på så sätt ge plats åt andra, men framför allt, folk kan välja och är inte styrda av någon överstatlighet, likt en kommunistisk diktatur).

Läs mer »