Gå till innehåll

Jag ser rött…

Jag ser rött när jag ser och hör så många människor som vill att vi ska lämna den politik som äntligen lyft landet från att ligga med världens högsta skattetryck och ett allt mer sjunkande välstånd. Och det får får mig att se rödast är de skäl som dessa väljare har:

Skälen är ofta okunskap. Man förstår inte konsekvensen av t.ex. återförande av väldens högsta skattetryck. Man tror att det är någon annan okänd rik som är den som ska ha högre skatter och finansiera bidragen.  Det drabbar alla. Det drabbar även de som inte betalar skatt med kostnadshöjningar och en sämre nationalekonomi...

Och de som drabbas mest tycker inte det är kul, de flyttar om möjligt sina pengar utomlands så blir det ingen svensk skatt alls!

Skälen är också egoism. Man röstar för det gagnar en själv, såsom högre bidrag eller man röstar på den politiker som bygger den vägen som jag vill eller något annat som gagnar just mig och bortser från de fundamentala skillnaderna i politiken. För de är olika...!

Skälen är naivitet. Man inbillar sig att alla människor har samma drivkraft att skaffa sig jobb i stället för att ta emot bidrag även om man lever lika bra på bidragen och att alla som är sjuka verkligen är så sjuka så de inte kan utföra något jobb. Man tror att incitamentet inte behövs. Lika lön för alla är ytterligheten av naivitet. Vem ska satsa blod, svett och tårar för att starta företag som ger arbetstillfällen i så fall? Vem ska starta restaurangen, konsultbyrån, byggfirman och annat i så fall? Staten? Kom igen...

Eller så inbillar man sig att man kan höja skatter på allting och snabbavveckla kärnkraftverken för att vi ska skaffa miljövänlighet genom att dra ner väsentligt på energiberoende genom att stänga fabriker, i någon slags "go back to nature"-livsstil. För de flesta innebär det att man skulle få stänga fabriker och göra folk arbetslösa och sedan antingen förbjuda handel eller tro att vi kan överleva på import utan att ha någon export. Jag har svårt att hitta ord på sådan overklighet, men den finns...

Visst, ändra din livsstil och "go back to nature", men fördärva inte förutsättningarna för mig och alla andra som sliter. Missionera också materialoberoende, men tänk på konsekvenserna om du gör det till en politik.

Skälen är också likgiltighet. Man orkar inte bry sig och tror att det spelar ingen roll eller det gör ingen skillnad. Det är bara ett svepskäl för att man själv inte orkar förstå, men det spelar roll. Vet man inte vad man ska rösta på så låt bli i stället för att skada i okunskap.

- - -

I dagens blockpolitik röstar du för det ena eller andra blocket om du röstar på något av partierna i blocken, oavsett vilket är just ditt skäl. Röstar du t.ex. på miljöpartiet för miljöns skull så röstar du också med automatik på vänstersocialism och högre skatter, mer av allt åt staten och mindre valfrihet åt folket, det är liksom oundvikligt, för det är vänsterblocket grundläggande politik som även finns med i årets valrörelse! Är det du eller staten som ska bestämma det bästa för din framtid och hur du vill sköta barn, vilken skola eller vård du ska kunna få osv...?

Tycker du t.ex., precis som Vänsterpartiet att de som driver friskola med bättre resultat och bättre ekonomi än kommunens motsvarande skola utnyttjar både skattemedel och ungdomar, eller är det en kvalitetshöjning och en ökad valfrihet som du också vill ha?

- - -

Om du däremot anger att skälet är rättvisa, så kan jag förstå, och vi kan ha en debatt. Problemet är att både du och jag måste ange vår syn på rättvisa. Det är lätt att konstatera att alla vill att vi ska ha en rättvis ekonomisk politik, men vems rättvisa? Vad innebär rättvisa för dig?

Är det rättvisa att den får mer som förtjänar det eller den som behöver det? De är oftast inte samma människor. De som behöver mest är ofta de som själv gör minst åt sin egen situation, medan de som förtjänar mer är naturligtvis de som jobbar och sliter, och de som förtjänar mest är de som dessutom också riskerar mest. (Jag syftar inte på överbetalda direktörer, men väl alla entreprenörer som skapar företagen och därmed jobben.)

Om det vore så väl att vi inte hade några människor som satt med för mycket självömkan och inte gjorde vad de kunde och förväntades av dem för att komma ur sin situation själva skulle det vara svårare men i dessa leden finns det flera som vill ha en större del av högavlönades löner. Man kallar det "krav på rättvisa". För mig är det avundsjuka, inget annat!

- - -


För mig är det självklart att den som går hemifrån och arbetar hela dagen ska ha mer betalt än den som är hemma, oavsett varför den som är hemma är det. Det är är rättvisa för mig, motsatsen är mer cyniskt, att ifrågasätta rätten att tjäna på arbete!


Vi har haft en regering sedan 2006 som visat det inte var nödvändigt med världens högsta skattetryck och att det går att sköta ett lands ekonomi även om hela världen står i finansiell kris, om man gör det på ett ansvarsfullt sätt.

Partiledarna på besök i Skövde våren 2010

Ha en bra dag, vänner,
Michael

(Nej,  jag är inte högavlönad, men jag sliter för att göra något åt min situation. Jag skulle aldrig förnedra mig med att göra anspråk på andras förtjänster genom att yrka på högre bidrag!)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *