Gå till innehåll

Elbolagens goda idé

Elbolagen har skapat en god idé att sälja tilläggstjänster som miljömärkt el. Som affärsidé är den lysande, för den går inte för en ansvarstagande organisation att säga nej till utan att framstå som att man inte bryr sig om miljön.

En ansvarstagande organisation är t.ex. en kommun. Men är det rätt? Nej säger jag, men jag förstår att ingen håller med, eftersom man då i miljöjämförelser framstår som att inte bry sig om miljön.

En elkonsument kan mot tillägg av ett öre per kW välja "miljöel" som kan vara specifikt vindkraft, vattenkraft, svensk bio, svenskt vatten, svensk vind, nordiskt vatten, "Bra Miljöval" och liknande. För större konsumenter kan dessa vara olika prissatta.

Det är inte bara producenter som säljer sådan el, utan de energibolag som enbart är återförsäljare av el som handlas genom spotmarknaden Nordpool. All el går ihop i samma ledning så alla förstår att man får inte någon specifik el i sina ledningar. Man förstår nog också att om man köper 100 % vindel och det slutar blåsa så får man el ändå, för allt hänger ihop. Hela idén går alltså ut på att det energibolag du köper miljöel från förbinder sig att inhandla minst lika mycket av motsvarande miljöel.

Det något absurda i konceptet framstår ju genom att man kan köpa miljöel retroaktivt!

Av svensk elproduktion är 45 % vattenkraft. Om man då köper vattenkraftel så kan varje elbolag sälja det som tjänst i väldigt stor omfattning i förhållande till det man vet att man köper in. Det innebär att tillägget stannar hos energibolaget. Om energibolaget köper vidare specifik el så får alltså leverantören denna el och kan använda som sin vinst eller för produktutveckling om man vill. (Sådan gör man med all sannolikhet ändå.)

Jag har opponerat mig mot en hel teknisk nämnd i besluten att köpa miljöel av följande skäl:

  • För kommunen som köper el för 41 miljoner om året handlar det om om cirka en kvarts miljon och upp till en halv miljon kronor i tillägg. Det är i och för sig "bara" cirka en procent av totalen, men motsvarar ändå en halv till en tjänst av någon personal.
  • Det gör ingen praktiskt skillnad i produktionen eller någon sådan skillnad går i alla fall inte att påvisa.
  • Om pengarna går till produktutveckling hos en elproducent så är det inte något som ingår i kommunens verksamhet eller i kommunens uppdrag att finansiera. Det innebär att jag anser inte att dylika "bidrag" inte faller inom ramen för ansvarsfull hushållning av kommunens pengar och jag är inte övertygad om att  dylika "bidrag" ens är helt enligt kommunallagen.
  • Vi behöver inte bidra till ökad vinst för producenten av vattenkraftel, dvs Vattenfalll, eftersom det bolaget redan gör 3 miljoner kronor i vinst per anställd.

Kan man då säga nej? Jag försökte genom att föreslå ett alternativ som hade framstått att vi bryr oss mer om miljön än om "skådespelet". Förslaget var att avsätta 250 000 till nämnden för att genomföra energibesparande åtgärder och/eller stärka egen miljöförbättring t.ex. genom att stärka utbyggnaden av egna solceller, vilket redan pågår inom förvaltningen. Då hade vi kunnat framstå som att vi gör faktiska saker där vi själva kan påverka och där vi kan uppvisa resultatet. Det hade varit lätt att lyfta upp positivt.

Men det räckte inte för att övertyga en nämnd som ser det som en "hygienfaktor" att köpa miljöel.

Jag är inte övertygad, och jag reserverade mig till förmån för eget förslag. Jag kommer förmodligen därmed att framstå som att jag inte prioriterar miljöel och förklara därför att eftersom det är just det jag gör genom att föreså en satsning som vi kan se gör skilland.

Förvaltningschefen uppskattade förslaget och diskussionen. Tack för det!

Jag står för att jag tycker att vi ska använda kommunens pengar ansvarsfullt genom att inte sponsra elbolag utan i enbart jobba med energieffektiviseringar och satsningar på miljösatsningar, vilket vi också gör men fortfarande kan göra mer av.

Nu gör ju satsningen på miljöel inte att men är direkt ansvarslös, för det är i förhållande till många andra aktuella frågor är den ändå marginell både i kostnad och betydelse. Vi tog ju samtidigt, dvs i dagens nämndmöte, också beslut om att kraven på kommunens nybyggnader i avseendet att gränsen för energiförbrukningen per kvadratmeter sänks till motsvarande "passivhus". Det leder till högre produktionskostnader men lägre energiförbrukning och kostar då i princip inget om man räknar på besparing av energikostnader under husens kalkylmässiga avskrivningstid. Men man vinner i miljön (och i faktum att fastigheterna vida överlever kalkyltiden), så kommunens satsar verkligen på miljön där vi ser att det gör skillnad från kommunen, och det är helt rätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *