I måndags var jag för första gången ledamot i sammanträdet i kommunfullmäktige i Skövde Kommun. I sin premiär planerar man naturligtvis inget sensationellt framträde och jag hade inte anledning att yttra mig med anledning av något uppdrag. Men det fanns anledning att förvåna i ett par ärenden.
Ett medborgarförslag om högre lön för lärare är förvisso lovvärt om man ser det i perspektivet att läraryrket måste bli mer attraktivt så att fler studenter söker sig till lärarlinjen för att bli lärare. Det finns en baksida att av att "bara" höja löner generellt, men i det här fallet är problemet ett annat. Kommunfullmäktige kan inte vara det forum dit yrkeskårer går och begär löneförhöjning. Förslagsställaren förstod detta men hon var till synes nöjd med uppmärksamheten i frågan. Dock förstod inte folkpartisten Douglas Hjalmarsson som var den enda om yrkade bifall till förslaget, trots att Folkpartiet i övrigt hade ett alternativt yrkande som ändå visade att man "lyssnade" (att ta med intentionen i budgetberedningen). FP:s yrkande får anses symboliskt, men även det ger fel signal, då fler kommunala yrkesgruppen skulle skulle ställa sig med liknande medborgarförslag. Men märkligast var alltså att Douglas yrkade, och röstade, för att åtsidosätta förhandlingsmodellen och låta löneförhandlingar ske via kommunfullmäktige. Jag förstår att socialdemokraterna var både förvånade och roade över utspelet.
Märkligt, sa Bill.
Den andra förvåningen fick mig att ha svårt att sitta still. Skövde Flygplatsbolag är beroende av cirka sex miljoner i någon form av ekonomiskt stöd per år för sin verksamhet. Man kan ha synpunkter på det, men så är det nu. Kommunen avser att framöver kunna hantera detta inom kommunens bolagskoncern, vilket är helt rimligt, men man behövde då täcka upp för innevarande år för att bolaget ska klara likviditeten. Förslaget var ett aktieägartillskott från kommunen. Miljöpartiets ena lokala språkrör Elisabeth Gustavsson yrkade först avslag till förslaget, rakt av, alltså utan att ha ett ekonomikt alternativ. Dessutom la hon ett annat yrkande som innebar att flygplatsbolagets verksamhet skulle utredas och om ingen annan tog över ansvaret så skulle flygplatsen läggas ner.
Vad var det Elisabeth eller Miljöpartiet föreslog?
Det första av hennes förslag var att avslå motionen, och alltså att att inte ge stöd under innevarande år. Vad händer då? Det händer i alla fall inte att man i någon form av ordnade former avvecklar verksamheten utan att man tar beslut att ekonomiskt underminera ett kommunalt bolag och försätta det i ekonomisk kris. Det snällaste man kan säga är att det är ansvarslöst. Det är klart att Kommunfullmäktige inte kan ta ett sådant beslut, och helt riktigt så biföll kommunfullmäktige det lagda förslaget från kommunstyrelsen. I det ljuset är det förbluffande att MP:s partigrupp reserverade sig mot det enda rimliga beslutet!
Det sista, som blev ett tilläggsyrkande, var ett oplanerat och i alla fall till synes spontant yrkande. Det kunde inte uppfattas som ett seriöst inlägg som skulle tas på allvar, och det togs därför inte heller på allvar. En belysning av Flygplatsbolagets fortsatta verksamhet pågår dock redan.
Besynnerligt, sa Bull.
Det ska bli en spännande mandatperiod.